My Kew Gardens.

Jag ger upp. Gizmo vill helt enkelt inte, då finns det inte mycket att göra. Såhär är det. I torsdags var hela skolan (ung. 70 elever) i Kew Gardens. Det var fint väder och våren stod i full blom. Underbart, tänkte jag, nu kan jag äntligen komma ihåg att ta med kameran och ta lite bilder som jag kan lägga upp på bloggen. Lite för att få ett verklighets-perspektiv på den här bloggen men mest för att showa off det underbara vädret och den vackra naturen vi har här.

Och tänk, jag kom ihåg kameran. Hela dagen gick jag runt som första klassens paparazzi och fotade allt och alla. Väl hemma satte jag inte minneskortet i datorn och tänkte sätta igång bloggandet. Men Gizmo hade andra planer och bestämde sig för att inte låta mina fina bilder komma in på hårddisken. Då sa jag till Gizmo att det var faktiskt diskrimminering och att alla bilder är lika mycket värda vare sig de är på Kew Gardens eller Zach Braff. Han tog dock inte till sig vad jag sa oc här sitter jag med bilder på minneskortet men inte på datorn.

Utan bilder får jag då berätta om torsdagens äventyr i Kew Gardens. Kew ligger mycket nära mitt hood. Trots detta var jag, fram till i torsdags en Kew-virgin. Jag har inte insett att stället är så enormt. Ni som ser Bergianska trädgården framför er kan du ta det gånger tio för att komma i närheten av Kew. Kew är också fyllt av olika trevliga växthus där man kan gå runt i olika klimatzoner genom att bara förflytta sig några meter.

Eftersom detta var ett skol-event så hade vi en massa småkluriga frågor at ta reda på. T.ex. vilken världens äldsta krukväxt är eller vad Kew användes till under andra världskriget. Vi i min emenenta grupp, bestående av mig, Pelle och Dan, fick väl reda på de flesta av svaren. Tyvärr var dessa frågor bevisat bortkastad tid eftersom jag inte komme rihåg ett piss. Men det var en mycket trevlig dag och bra tid investerad i min solbränna (som jag har fått för mig jag har).

Innan jag och Gizmo har löst våra problem får ni klara er med bilder från Kew's hemsida: