My adventures in London today.

Tiden post-studenten är en mycket flummig tid på Svensk skolan i London. Med treorna ute ur skolan och därmed alla kurser officiellt eller inofficiellt avslutade går det mest ut på att fördriva tiden. Det kan man göra med utflykter, en aktivitet som min skola (och jag) tycker om.

Idag var den första destintionen Shakespeare's Globe. Trots att den är en nybyggd (endast 10 år gammal) replika av den gamla har det snabbt blivit populär turistattraktion. Eftersom vi i engelskan läser om Shakespeare och USA (don't ask) så är det ett utmärkt ställe att dra med alla tvåor till. När pappa var här fikade vi endast på Starbuckset utanför men idag fick jag äntligen gå in. Och besöket blev intressant. Inte p.g.a. själva byggnaden (den ser ut som vilken skol-aula som helst) utan p.g.a. vår guide. Jag misstänker att hon själv var skådespelerska för at genom hennes guidning lärde vi oss att se på Shakespears texter på ett helt annat sätt. Det låter som världhistoriens vanligaste klyscha men det var sant. Fråga mig bara så berättar jag gärna om Shakspears speciella sätt att skriva.

Scenen i Globen

Destination två var skeppet Göteborg som ligger i Canary Warf fram tills på lördag. Som VIP-besökare (eller de enda som var intresserade) fick vi gå ombord på skeppet och leka runt lite. Jag och Lenny var mycket nära att gömma oss och åka med skeppet hem. En vilja halvt baserat på hemlängtan och halvt på äventyrs-längtan. Men istället lekte vi Titanic i fören, som sig borde. Det imponerande med destination två var egentligen själva området kring Canary Warf. Det är som en hel stad av glas-skyskrapor. Det känns futuristiskt och overkligt att gå runt och ni som har varit i området kring L'arc de Defense i Paris vet hur det är. Vi kom dock på att det inte skulle vara ett trevligt ställe bo eftersom det inte fanns ett endaste Starbucks, Costa eller Nero i sikte. Så vi lät minnena av 80-talets ekonimiska tillväxt ligga kvar och jag drog mig ner till downtown London.

Glenny, Lenny och Knuten

Masten på Göteborg, glas-hus och en okänd bloke

Mitt mål var att upptäcka det nya, enorma Primark som har öppnat på Oxford street. Efter att ha sprungit fram och tillbaka på Oxford street (att jag har dåligt lokalsinne kommer väl ej som en nyhet) följde jag Primark-påsarna. Butiken var enorm och fullprppad med människor. Det enda sätte att överleva var att gå in i shopping-koma, skita i att säga "Sorry" och "Excause me" och hålla sig mycket långt borta från provrummen. Jag lyckades med detta och kom levandes ut med ett par skor, ett par glajjor, ett halsband och en tröja.

Denna innehållsrika dag avslutades för min del på Nero på High Street Ken med en Elle i handen och brosan i luren.