My charity.

Smygvälgörenhet, det skulle jag vilja kalla den nya våg av välgörenhet som vi ser mer och mer. Glöm galor och människor som stoppar en på gatan, nu ska vi bidra till välgörenhet alldeles frivilligt och småskaligt.


Det började med majblomman, en oskyldig blomma som man köpte från lika oskyldiga små barn så att de kunde åka till Fiskeboda. Men samtidigt gick en del av pengarna till behövande barn. Konsumenterna fick en blomma att pryda jackan med men samtidigt ett gott samvete lagom till våren. Dettta två-i-ett koncept är det som jag kallar smygvälgörenhet. Att konsumenten genom att välja ett kanske lite dyrare alternativ både får en produkt och hjälper någon sorts välgörenhet. Den välgörenhet som kom först med smygvälgörenhet var AIDS-forskning med sin röda färg. American Express kom till vintern med ett rött kredit-kort där en del av vad som spenderades gick till AIDS-forskning. Snabbt därpå lanserade Apple en röd Ipod Nano där också en del av priset gick till AIDS-forskning.
Trenden var igång och rullandes. Jag vet inte hur det ser ut i Sverige men här i England har var och varnnan produkt någon sorts smygvälgörenhet. Topshop säljer Fairtrade-tröjor och Ben&Jerry's har en ny glasssmak som heter Fairtrade Vanilla. H&M har ett tag nu haft en organisk kollektion och detsamma har New Look i England haft. Krav-märkta bröllop är en ny trend inom bröllops-branshen. Och nästan alla vattenflaskor bidrar till ett färsk-vattens-projekt i ett u-land.


Just nu när Miljön är så hypad vill alla företag bidra med sin del där. Användningen av majs-stärkelse har varit mycket populär där. Med majsstärkelse kan man tillverka plast-liknande materiak som är komposterbart. IKEA i England har majs-påsar, förpackningen av våra sandwichar i skolan är gjorda av majs och jag dricker just nu en kompsterbar vatten-flaska gjord av majs. Enligt hemsidan ska man kunna lämna flaskan i naturen och den skulle kompsteras inom 10 dagar.


Jag älskar denna smygvälgörenhet. När människorna nuförtiden har tröttnat på miljö-hotet (?) behövs en ny vinkel på problemet. Målet nu är att alla flaskor ska vara komposterbara, alla kollektioner organiska och alla vanilj-glass Fairtrade.

My Scrubs soundtrack.

Enligt en undersökning på hemsidan Vadheterlaten.se har Scrubs det andra bästa soundtracket jämfört med andra kända tv-serier. De fick 26 % av röstera och slogs endast av 100 höjdare med 3 procentenheter.

My people beer

Såhär timmarna innan nationella provet i svenska tänkte jag öva mig på att skriva citat. Jag kunda bara inte låta bli det här citatet.

"Hur mycket de än försöker stoppa det så hittar vi ungdomar sätt att dricka oss fulla"

Tobias Huhtamäki i artikeln "Ica höjer gränsen för folköl till 25 år" i SvD 2007-04-25

My opening night.

Igår när jag vaknade på morgonen hade jag ingen aning om vad dagen senare skulle bjuda på. Eller jag visste att vi skulle på studiebesök på Svenska Handelskammaren men det är inget man slår dubbla kullerbyttor över. Och till Handelskammaren kom vi, dock något försent eftersom det är OMÖJLIGT att hitta till något i London. Staden är ju en labyrint.

Handelskammaren var, som alla andra svenska byggnader i London så där lite svenskt mysig och fräsch. Det är svårt att sätta fingret på det men det är som om det ligger en svensk dimma över stället. Det känns så annorlunda jämfört med alla andra ställen i London. I dessa svenska lokaler föreläste diverse olika människor om något. Jag tror det kan ha haft med ekonomi att göra. Hur jag vet det är inte att jag förstod något, tvärt om, utan att spekarna (de som läser Sam, Ekonomi och går i klass SpEk) satt tysta och lyssnade intensivt. De frågade också sådana bra frågor som man inte heller förstod.

Intressant blev studiebesöket först när killen från VisitSweden började snacka. Han berättade om hur de markandsförde Sverige och hur svenskar uppfattas i världen. Antagligen är Stockholm, Göteborg och Is-hotellet i Jokkasjivi....Jokasjari, uhm...Norrland de mest populära resemålen i Sverige. Speciellt is-hotellet är riktigt hypat här och de satsar stenhårt på att få folk dit. Eftersom Sverige uppfattas så som så dyrt så satsar de också på att rika människor dit. Det är en turistgrupp de kallar för DINKS (Dubble Income No Kids). För övrigt uppfattas svenskar som blyga, trevligam, nytänkande och naturälskande. Hm?

Jag kan varna uttråkade läsare som inte ger ett rat's ass om VisitSweden om att nu börjar det här inlägget blir intressant. Efter studiebesöket berättade Emma att Spiderman 3 hade premiär i Leicester Square senare den eftermiddagen. Vi, jag, Emma, Linnea och Anna, bestämde oss för att åka in och om vi hade tur komma i tid. Det gjorde vi. Själva insläppet till röda mattan-området stängde fem och vi kom dit fem i fem. Så vi släpptes in och fick ett par halvdana platser kanske fyra rader från stängslet. Det var dock inte äckligt mycket folk och rätt så mycket plats så man såg röda mattan från våra platser. Hela torget på Leister Square var instängslat och i mitten slingrade sig röda mattan (eller den var faktiskt röd och svart med spindlar på). Framför ingången till Odeon bion hade de byggt upp en stor scen med stora skrämar ovanför. På skärmarna visades videoklipp från bilden. Från högtalarna hörde man en kommentator som tjattrade på. Premiären skulle börja kvart över fem men runt sex började det hända grejer. Detta gav oss tid för att förbättra våra platser (tränga sig fram!) så att vi stod nästan alldeles vid stängslet.

Som sagt, runt sex började kommentatorn säga att kändisarna var på väg in. Först kom någon som jag inte kommer ihåg vad han hette men han var Arsenals yngsta spelare. Sedan kom diverse andra B-kändisar jag inte visste vilka det var med. När jag nästan började tro att ingen av skådespelarna skulle komma så sa kommentatorn:

"I won't tell you who's on it's way but I'm wondering what she's wearing.
Oh, did I give it away?".

Och det gjorde han. För efter ett tag körde en bil upp till Leister Square och ur kom Kirsten Dunst. Sötare än någonsin men en svart klänning med fjädrar. Har den tjejen stil eller vad? Efter Kirsten vällde det praktiskt taget kändisar upp på röda mattan. Toby Mcquire var urglad och tog låg tid på sig framför kamerorna. James Franco var lika snygg som vanligt och en bubblare som jag inte visste var med i filmen var Topher Grace (mer känd som Eric Forman i That 70's show). Kändisarna drogs mellan repotrar och fans men eftersom vi stod i börjar av röda mattan tog sig de flesta sig tid åt oss. När Topher kom hann jag inte tänka men när Kirsten och James kom fram var jag reda med mitt block och fick två fina autografer. Toby var mer sugen på att skaka hand med fansen och skrev inga autografer men jag var snabbt framme med handen och fick ett handslag. Så min högra hand kommer aldrig tvättas. Efter skådespelarna kom det lite fler kändisar varav de som jag kände igen var Fredrik Ljungberg och Sugababes. Vi försökte locka Fredrik med lite svenska ord men han var svårflörtad. När vi tillslut bestämde oss för att lämna premiären bestämde vi oss snabbt för att nästa premiär får bli Pirates of the Caribbean 3. Lite glamour och kändisar sätter guldkant på vardagen.

Så, det blev ett långt inlägg. Men stora upplevelser kräver mycket plats.

My emergency-blog

Ja, det var länge sen sist. Mitt internet funkar inte för tillfället. Tyvärr är det här inlägget ett som kompenserar för den förlorade tiden (öhh?) utan bara en snabb update.

• Jag är tillbaka i London.
• På lovet gjorde jag och gallsen scones (nöjda?).
• I London är det otroligt lummigt och vackert. Medelhavsvärme!
• Imorgon ska jag bli brun genom dag-lång solning.
• Coke Zero är mycket gott.
• Jag har antagligen fått sommar-jobb.

Jag återkommer med mera någon annan gång.

My Nacka-galls.

Jag har spenderat en mycket trevligt dag i Nacka idag tillsammans med mina underbara Nacka-galls Amanda, Amelie och Maria. Den började med wrap-lunch och slutade med kolakaka framför Gilmore Girls (ett program om många gillar men som jag har missat). Det är så behändigt med Nacka-gallsen för att de har också lov just nu, vilket hindrar mig från att mani-titta på Scrubs tills alla slutar. Visste ni förresten att Nacka är en egen kommun? Helt ny fakta för mig.

På grund av att alla har lov nu så blir kvällarna också lite långsamma men ikväll hållit jag på med nått jag inte har gjort på länge. Jag sitter och zappar runt och tittar egentligen på ingenting på tv:n. En mycket mer givande och rolig aktivitet än vad jag kommer ihåg (p.g.a. dåliga tillgång till tv:s i London så har jag hållt mig ifrån tv på ett tag). Att växla mellan Numbers, Jackass och någon dokumentär om obduktioner bidrar mycket till ett lyckligare liv. Men målet med min tv-zappning är att var vaken till 23.10 för att se på Scrubs på sexan. Det roliga med Scrubs är att hur många gånger jag än har sett avsnittet så är det ändå en helt annan upplevelse att se det på tv.

En del av charmen men att se på tv efter att vara borta länge är att se på alla nya reklamer. Jag såg nyss Iprens nya och den var bara klockren. Och nu går det nån reklam om Carte D'or nya kola-glass. Gud va gott, måste prova!Nej, ju längre jag sitter här och bloggar om min tv-kväll desto mer sänks intresse-kvalitén på denna bloggen. Det är nog bäst att sluta. Jag återkommer när något intressant händer.

My next Next.

Ursäkta, men bara en till...

"I don't need to be smart, I've got these (pekar på sina silikonbröst)"

My Next.

När alla andra går i skolan förutom en själv finns det inte så mycket att göra. Om man inte har MTV, då finns det alltid massor att göra ( eller se på). Just nu är det ett marathon av progammet "Next". Ett av alla de program där omogna amerikanska ungdomar "dejtar" varandra. Det bästa med programmet är allt skit de säger. Här är mina favorit-citat från programmet:

"My name might be hard but the rest of me is easy" - Mayshlina (eller nått)

"I'm not only cute, I'm fabulicious" - Nån tjej

"I'm smart eventhough I'm blonde" - Nån kille

"I'm also a massage therapist, how hot is that?" - En annan tjej

"I'm not gonna loose, cause I know what women want...me!" - En annan kille

"I'm dumped him because his package was to small" - Samma "En annan tjej" som tidigare

"He's gonna pick me cause I've got the asian persusion" - En asiatisk tjej

My Extras.

Då är man hemma igen. Jag vet inte om alla har uppfattat det men i skrivandets stund är jag faktiskt i Sverige.

Innan jag åkte kom min pappa och hälsade. Trots min kulminerade förkylning hann han och jag med massor under våra tre gemensama dagar i London. S:t Paul's catherdral, Jermyn street, Phantom of the Opera, Hyde Park - men det viktigaste av allt. Vi köpte säsong 2 av Extras på DVD. För er som inte är familjära med Extras (bli det!) är det Ricky Gervais och Stephen Merchants (de som gjorde The Office) nya serie. I England blir dessa herrar bara större och större i England och snart mer älskade än Little Britain-duon. Londons tunnelbana är täckt med reklam för Extras. Och det är inte konstigt för att dessa killar är genier, nu snackar vi Fredrik Lindström-roligt. Med DVDn köpte vi en CD, "The Ricky Gervais show", där Ricky Gervais, Stephen Merchant och Karl Pilkington bara sitter och snackar oc det är bara helt sinnesjukt roligt. Jag lyssnade på den idag under min promenad och gick runt hela tiden småskrattandes.